Igår fick jag besök. Inte direkt nån efterlängtad. Det var Herr Migrän som tittade förbi. Han var först förklädd till vanlig huvudvärk, så jag proppade i mig vanliga värktabletter på morgonen, vaknade redan kl 9. Det ville inte riktigt ge med sig så efter lunch tog jag ytterligare tabletter. Sedan började Herr Migrän bekänna sitt rätta jag. Jag hade redan rullat ner rullgardinen så det var mörkt och skönt. Kändes som om migränen inte ville bestämma sig för hur den ville göra. Slå till med full kraft eller bara leka med mig. Även om det är en lättare migrän så mår man pyton. Det är dessutom betydligt svårare att hantera. Jag har en förmåga att vilja ignorera tillståndet, och försöker att göra saker ändå. Det slutar alltid i sämre mående och jag blir så sur på mig själv. Varför tar jag inte lärdom av tidigare gånger?

Igår gick jag upp lite på nåder för att i alla fall äta med familjen på kvällen. Satt kvar en stund och pratade som vi brukar göra. Tyckte att jag mår nog inte så kasst ändå. Men när jag väl gick och la mig igen så kom allt tillbaka med betydligt större kraft. Hur är det där med att låtsas vara frisk? Jag lurar mig själv hela tiden. Jag som trodde att jag hade koll på mig själv....

 

I natt har jag inte sovit tillräckligt. Så idag måste jag verkligen ta det lugnt. Hittills mår jag bra. Det bästa vore om jag kunde somna till en stund nu på dagen. Då skulle jag nog kunna följa med till våra vänner och äta där. Det bestämdes nog igår när min make var där. Deras mat tackar jag inte gärna nej till. Dom lagar så god mat. Så nu får ni hålla tummarna att jag orkar åka dit.

I värsta fall får jag åka dit och äta och sen åka hem, det är ju nära.

 

Måste självklart säga nåt om vädret också.

Det har snöat i natt så det ligger ett litet täcke av snö på backen. Solen lyser så det har börjat smälta bort redan. Men alldeles nyss när jag tittade ut genom fönstret så snöade det. Ingen blå himmel, bara snöflingor. Lika snabbt blev det blått på himlen igen och några försenade flingor singlar ner till backen.