Igår kändes kroppen piggare på något sätt. Då kan man ju undra om förkylningen håller på att checka ut. Ingen skulle bli gladare än jag. Min ena dotter och jag åkte till barnens kusin för att klippa håret. Det i sig är ju en utmaning. Det tar sin lilla tid och så ska man vara social på det. Kan erkänna att huvudet var som en stor bomullstuss när vi kom hem. Tror jag vilade en lite stund bara. Sen ville jag väldigt gärna lägga upp ett par mysis byxor som är nyköpta. Stora storlekar betyder långa byxben för en som redan är kort i rocken. Satt i sängen ( där jag sitter som skönast) och mätte, klippte och sprättade för att få rätt längd och kunna återanvända resåren. Plockade fram symaskinen som jag ännu inte har blivit kompis med på tre år. Men tog mig tid denna gången och kollade igenom bruksanvisningen. Bara några  få inställningar så funkade den utan problem och vi blev vänner. Tog lite för lång tid för min kropp. Det började att värka i ryggen efter att hälften var gjort. Ville ha det färdigt på en gång för jag tänkte ta med dom på en lite resa till helgen.

 

Även idag känns kroppen bättre än den senaste tiden. Nu verkar det som om det bara är näsan som krånglar. Och trots det faktum att denna natt inte har varit den bästa. Har sovit oroligt och vaknat till många gånger. Men har å andra sidan somnat om ganska på en gång varje gång. Det är lite oroväckande att jag inte får sova ordentligt. Migränen har ju en förmåga att komma på besök då, fast efter flera nätter med orolig och för lite sömn. Hoppas att det inte blir så.

Men jag tror mig veta varför jag har sovit oroligt i natt. Jag slängde in kläder i tvättmaskin innan jag gick och la mig. Satte maskinen på senare start. Om jag nu inte minns helt fel ( som lätt kan hända) så har det varit så andra gånger också. Oroar jag mig fast jag inte vet om det? Jag vet ju att jag har svårt att somna innan alla andra i huset, men varför skulle jag har så svårt att somna pga en larvig tvättmaskin? Den klarar sig väl.

Nä, så från och med nu ska jag inte sätta på maskinen så att det tvättar på natten mer. Behöver ju min sömn.

 

Ja, en liten resa, ja.

Ska åka till min underbara vän som bor några mil längre upp i landet. Har sagt för längesen att på våren vill jag inte åka till henne. Våren är ju inte lika långt kommen där som här. Det blir lite deprimerande att "åka tillbaka till vintern". Men i år struntar jag i det. Längtar så att få träffa henne. 

Tar med mig ena dottern som sällskap. Vi tar färdtjänst. Orkar nog inte köra bil så länge som det blir. Dessutom får jag med mig elrullen också. Blir kvar hela helgen så gubben får lite semester från mig ;)

Han skulle ha hem några vänner å titta på ishockey. Så då tyckte jag att jag kunde fly till nåt lugnare, hoppas jag....

 

Så ber jag er att hålla alla tummar för att förkylningen håller sig i schack, trots galenskapen att åka hemifrån.